» Stockholmsprofil ny ombudsman för brottsdrabbade!
» Om utanförskap, kriminalitet och hårdare tag
» Det finns inga brottsoffer!
» Skolskjutningen i Winnenden
» Anhörigas röster är för dyrbara att inte lyssnas på
» Sex konkreta krav för att förbättra situationen för anhöriga till våldsdödade
» Polisutbildningen saknar fokus på brottsdrabbade - trots krav från statsmakterna
» Tryggare Sveriges ombudsman prisad av Bris
» Det saknas mod, inte pengar
» Olika stöd i olika län
» Betydelsen av en lokal polis för att bryta brottslighetens utveckling
» Ny bok om trygghetsfrågor
» Tryggare Sverige startar självhjälpsgrupper för brottsdrabbade
» Sista anmälningsdagen för utbildning med fokus på stöd till unga brottsdrabbade
» Ninna Mörner ny medarbetare hos Tryggare Sverige
» Securitas ny samarbetspartner till Tryggare Sverige
» Debattkväll om mäns våld mot kvinnor
» Våldsamma män söker gärna hjälp
» Polisens affischkampanj om brott i nära relation - fågel eller fisk?
» Goda råd för framtiden
» Tryggare Sverige föreläser på Bok & Bibliotek
» Tryggare Sverige möter BOJ´s ledning
» Inbjudan till debattkväll om situationen i våra förorter
» Frågor och svar om Stiftelsen Tryggare Sverige
» Behov av en lokalt förankrad polis
» Ersättning till barn som bevittnat våld mot närstående
» PRESSMEDDELANDE
» JM ny samarbetspartner till Tryggare Sverige
» Brott i förorterna går att planera bort
» Landshövding Kristina Alsér bjuder in Tryggare Sverige till samtal
» PRESSMEDDELANDE
» Organiserad brottslighet måste kapas vid roten
» Samhället sviker anhöriga till brottsdrabbade
» Det handlar om mänskliga rättigheter!
» Peter Strandell ny medarbetare hos Tryggare Sverige
» Frågor och svar om Stiftelsen Tryggare Sverige
» Tillsammans bygger vi ett Tryggare Sverige
» Butiksrån drabbar många hårt
» Åtgärder mot organiserad brottslighet
» Brytpunkt i arbetet med mäns våld
» Gott Nytt år och tack för ett bra samarbete under 2009
» Kommande debattkvällar på Pressklubben
» Tryggare Sverige föreläser för norska Barnehus
» Slagord om hårdare tag bör ersättas med analys och strategi
» Temadag i Linköping med fokus på unga brottsdrabbade
» Tryggare Sverige firar 1 år
» Går det att förebygga brott i nära relation?
» Pris till Hans Klette
» Inbjudan till utbildningsdag om hot- och riskbedömningar
» Inbjudan till utbildningsdag om stöd till unga brottsdrabbade
» Tuffa domstolsförhör allt vanligare
» Tryggare Sverige utbildar anställda vid Polisens Kontaktcenter, PKC
» Inbjudan till utbildningsdagar
» Tryggare Sverige medverkar i en CEPOL-kurs
» Platser kvar till vårens utbildningar
» Inbjudan till debattkväll om åklagarrollen och brottsdrabbade
» Bli medlem i Viktimologiskt Nätverk
» Åklagare borde oftare delta vid polisförhör
» Tryggare Sverige kommenterar nytt laglagförslag
» Inbjudan till debattkväll om målsägandebiträden och brottsdrabbade
» Frågor och svar om Stiftelsen Tryggare Sverige
» Stiftelsen Tryggare Sverige söker samarbetpartners för att förbättra situationen för brottsdrabbade
» Våld och hot i skolan - ett problem som går att lösa!
» Näringslivet - en viktig spelare för ökad trygghet
» PRESSMEDDELANDE
» Brister i polisens arbete med våldsdrabbade kvinnor
» Målsägandebiträdet - brottsdrabbades lots i den juridiska processen
» PRESSMEDDELANDE
» Tryggare Sveriges program under Almedalsveckan
» Medias rapportering om Tryggare Sverige under Almedalsveckan
» Ann Hellströmer får Eldsjälspriset
» Recension av boken Vanmakt
» Brister i polisens arbete med våldsdrabbade kvinnor
» Inbjudan till debattkväll den 30 augusti
» Inbjudan till utbildningsdag om brott i nära relation den 19 oktober
» Tryggare Sverige kommenterar värdedepårånet i Västberga i kvällens Aktuellt
» Ann Hellströmer ny medarbetare hos Tryggare Sverige
» Hedersvåldsprojekt i Uppsala län
» Pressmeddelande - ny bok från Stiftelsen Tryggare Sverige
Varje år drabbas tiotusentals kvinnor i Sverige av brott där gärningspersonen är en anhörig. En ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att endast 3 av 21 polismyndigheter har rutiner för att skydda våldsutsatta kvinnor. Den här typen av brott kommer sällan som en blixt från en klar himmel. Många av de drabbade har tidigare utsatts för brott och dessutom polisanmält gärningspersonen vid upprepade tillfällen. Den stora frågan är därför om dessa brott hade kunnat förebyggas om polisen och andra aktörer hade agerat annorlunda.
Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga våld mot kvinnor drabbas fortfarande många kvinnor av brott av en man som de har eller har haft en nära relation med. Det yttersta misslyckandet för samhället och för rättsväsendet är att det i Sverige varje år dödas cirka 13 till 20 kvinnor av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc. Detta är särskilt allvarligt då många av dessa kvinnor tidigare polisanmält gärningspersonen vid upprepade tillfällen.
Kunskapen om att en liten grupp drabbas av många brott utgör i dag en viktig utgångspunkt i polisens arbete med att förebygga brott och stödja de drabbade. Genom att sätta in åtgärder bland dem som redan drabbats skapas möjligheter att dels förebygga en inte oväsentlig del av alla brott, dels hjälpa dem som kanske bäst behöver stöd. Detta förutsätter att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassade efter de för situationen unika behoven. Statsmakternas krav om att polisens förebyggande- och trygghetsskapande arbete ska grundas på strukturerade hot- och riskbedömningar är i dag väl bekanta för landets polismyndigheter.
Slumpen avgör stödet
En ny undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att endast tre av 21 polismyndigheter har upparbetade rutiner m.m. som säkerställer att strukturerade hot- och riskbedömningar genomförs i majoriteten av de anmälningar som rör våld mot kvinnor. Utmärkande för dessa tre myndigheter är bland annat att arbetet bedrivs i enlighet med framtagna tjänsteföreskrifter och att verksamheten genomsyras av ett helhetsperspektiv. Dessutom har berörd personal genomgått adekvat utbildning.
Motsvarande rutiner saknas emellertid vid majoriteten av landets polismyndigheter. Arbetet bedrivs i stor utsträckning i projektform och bygger på eldsjälar. Framtagna tjänsteföreskrifter följs inte och de omfattande utbildningsinsatser som gjorts visar små skillnader i praktiken. I många polismyndigheter överlåts beslut om lämpliga skyddsåtgärder och andra insatser för våldsdrabbade till den enskilde tjänstemannen, som fattar dessa beslut utifrån sina egna värderingar, sitt eget omdöme och ofta, sin egen magkänsla.
Resultaten visar att det även finns stora skillnader inom polismyndigheterna. Det är exempelvis inte ovanligt att arbetet med strukturerade hot- och riskbedömningar fungerar väl i vissa närpolisområden eller polismästardistrikt, medan arbetet helt eller delvis lyser med sin frånvaro i andra områden eller distrikt inom samma myndighet.
I praktiken innebär dessa skillnader mellan och inom polismyndigheterna att förutsättningarna för brottsdrabbade att få hjälp, stöd och skydd varierar beroende på i vilken kommun den drabbade bor och vilken enskild polis de möter.
Från teori till praktik
Trots statsmakternas tydliga intentioner om att förbättra kvalitén i polismyndigheternas arbete med våld mot kvinnor, visar denna undersökning på stora och grundläggande brister. Det är därför angeläget att ställa sig frågan vad som egentligen krävs för att polismyndigheterna ska komma vidare?
Viktiga förutsättningar som brukar lyftas fram för att utveckla polisens verksamhet är tydligare ledning och styrning, bättre rutiner och riktlinjer, effektivare samverkan och samordning samt återkommande uppföljning och utvärdering av fattade beslut. Inte sällan efterfrågas dessutom bättre lagstiftning, ökade resurser och mer utbildning.
Polisens otillräcklighet inom området kan emellertid inte längre avhjälpas genom att sätta in högre doser av samma medicin. Att utan analyser och problemidentifieringar satsa på fler utbildningar (av mer eller mindre akademisk karaktär), tidsbegränsade projekt eller att tillskapa ökade resurser etc. räcker således inte. Det är sällan brist på utbildning eller resurser som är gränssättande för framgång. Inom den offentliga sektorn handlar det snarare om att få tjänstemän att arbeta på ett nytt sätt, men även att ändra strukturer, värderingar och attityder.
Det fortsatta arbetet måste därför inriktas på att de mål som ställts upp och att de tjänsteföreskrifter etc. som utarbetats får genomslag i praktiken. Fokus för framtiden måste således förflyttas från de traditionella lösningarna till att finna nya angreppssätt, nya samverkansformer och nya aktörer. Det går inte längre att kasta goda pengar efter dåliga!
Ett kommunalt ansvar
Det yttersta ansvaret för att våldsutsatta kvinnor får adekvat hjälp, stöd och skydd åvilar landets kommuner. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett framgångsrikt trygghetsskapande arbete är att andra samhällsaktörer fullgör sina skyldigheter inom området. I dag saknar emellertid många av landets kommuner en av de viktigaste komponenterna för att kunna erbjuda våldsutsatta kvinnor adekvat hjälp, stöd och skydd, nämligen en aktiv lokal fungerande polisverksamhet.
Polisens arbete med strukturerade hot- och riskbedömningar är ytterst en fråga om liv eller död. En utebliven hot- och riskbedömningar kan i värsta fall innebära att en våldsutsatt kvinna inte får den hjälp och det skydd som hon har rätt till och behov av, med konsekvens att hon ”tvingas” att återvända till den destruktiva relationen.
Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns skäl att rikta kritik mot polisens arbete vid ärenden som rör våld mot kvinnor. Vi menar emellertid att det också är dags att på allvar diskutera vilket ansvar polisstyrelsens ledamöter och olika kommunpolitiker har för att detta arbete inte fungerar i praktiken. En av förklaringarna till varför det har varit så svårt att komma vidare i dessa frågor är sannolikt att det saknats lokala kravställare på hur polisen ska sköta denna del av sitt uppdrag - lokalsamhället har helt enkelt inte varit tillräckligt intresserat av att få till varaktiga förändringar.
Magnus Lindgren
Forskare och f.d. Polis
Peter Strandell
Leg.psyk. och expert på hot- och riskbedömningar
Posta
på Facebook
Tipsa
en vän
Utskriftvänlig sida
